I nästan två år har världen hållits i någon form av lågintensivt undantagstillstånd på grund av coronaviruset. Redan sedan epidemins – senare pandemins tidigaste fas har den svenska så kallade strategin minst sagt stuckit ut. Inledningsvis kantades myndigheternas uttalanden av ren desinformation och förnekelse, för att sedan övergå i en närmast euforisk personkult kopplad till den märkbart självgode Anders Tegnell.
Tegnell själv, föga besvärad av sin hjältestatus, levererade tvärsäkra uttalanden som sedan plikttroget torgfördes som orubblig fakta av media. Tegnell pratade om jämlikhet i fråga om smittspridning och löften om att total flockimmunitet är nådd senast i april, vilket sedan blev maj, juni och så vidare. Samtidigt var situationen på landets äldreboenden mycket ansträngd i fråga om antal smittade, bemanning och dödsfall.
Välfärden – en resurs att räkna med?
I våra nordiska grannländer som exempelvis Norge har lite över 800 personer avlidit, i Finland har 1000 personer avlidit. Detta är alltså knappt jämförbara siffror med Sveriges över 14 000 döda. Av de döda i coronaviruset har ungefär hälften varit 80 år gamla eller äldre och varit antingen i behov av hemtjänst eller bott på äldreboende. På majoriteten av landets äldreboenden har smittspridningen varit helt utom kontroll och samtidigt har personalen uppmanats från högre ort att inte bära munskydd, handskar och visir.
I ett dokument som flera medier rapporterade om under våren 2020 framkom uppgifter om att personer med ålder över 80 år kategoriskt skulle nekas intensivvård, även yngre personer i åldern 60-70 år samt 70-80 år skulle nekas intensivvård om dessa hade nedsatt allmänhälsa. Det var alltså inte frågan om så kallat triage där patienter prioriteras efter tillstånd kontra sjukvårdskapacitet. Istället rörde det sig alltså om ett hemligt styrdokument som helt enkelt stängde ut äldre åldersgrupper från vårdapparaten och i förlängningen även den välfärd dessa personer varit med och byggt upp.
Under sommaren framkom uppgifter om att flera regioner nekade insjuknade på äldreboenden syrgas vid coronarelaterad andnöd, istället ordinerades morfinpreparat, indragna läkemedel och ibland även födoämnen och vatten. Något som inte kan liknas vid något annat än palliativ vård eller rent av aktiv dödshjälp.
Riksdagsledamoten Markus Weichel (SD) ställde med anledning av dessa larm en skriftlig fråga i riksdagen om vårdens hantering av insjuknade äldre till socialminister Lena Hallengren, i den skriftliga frågan gick följande att läsa.
Direktivet från Region Gävleborg pekar på en realitet vi hört genom vittnesmål från andra som arbetar inom vård eller omsorg: Äldre patienter sorteras bort. I stället för att få syrgas som kan rädda livet på dem kan de få morfin, vilket minskar andningsförmågan och söver patienten i syfte att lindra en väntande död.
Antalet avlidna – en ekonomisk fråga enligt Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten kom lägligt nog ut med en kalkyl över hur många kronor staten kunde spara i pensionsutbetalningar i pandemins kölvatten. I den omfattande rapporten kunde man läsa kusliga formuleringar som: ”En genomsnittlig pensionär i åldern 70–89 år får knappt 152 200 kronor utbetalt i pension från inkomst- och tilläggspension. Om dödstalen för 2020 stiger med 2 000 i dessa åldrar så minskar utbetalningarna med omkring 152 miljoner kronor om dödsfallen fördelas jämnt över året”, skriver myndigheten och fortsätter: ”Om 2021 inleds med 2 000 färre pensionärer medför det att utbetalningarna för hela 2021 blir omkring 306 miljoner kronor lägre när man tar hänsyn till indexeringen.”
Pensionerna lockar politikerna
Nota bene de tämligen, i internationell kontext, unika svenska reglerna rörande pensionssystemet. I många andra länder ärver den kvarvarande makan/maken de sparade pensionsmedlen efter sin framlidne partner, medan dessa i Sverige tillfaller staten. Statens ekonomiska tivoli slutar ju dock inte här, utan även Allmänna arvsfonden har med all säkerhet kunnat kamma hem en rejäl slant under pandemin.
Finns det då något samband mellan Anders Tegnells tvärsäkra uttalanden om att munskydd och generell skyddsutrustning inte var nödvändig i äldrevården, skenande dödsfall bland landets äldre och att Pensionsmyndigheten hastigt skriver en rapport som summerar ekonomisk vinning kopplad till antalet döda pensionärer? Givetvis i ljuset av att Sverige i skrivande stund har lyckats förlora tre gånger fler människoliv under pandemin än resterande Skandinaviens länder tillsammans.
Slutligen kan det som tidigare sagts konstateras att de äldre har drabbats mycket hårt av pandemin i Sverige. Det som vissa skulle bortförklara som ren naivitet eller inkompetens hos myndighetsföreträdare tycks med allt att döma vara en medveten strategi för att göra ekonomiska besparingar i pensionsutbetalningar. Det är en dygd att inte falla offer för illa underbyggda konspirationsteorier. Dock är evidensen i den svenska hanteringen av smittspridningen bland Sveriges äldre för tydliga för att kunna ignoreras eller bortförklaras som just naivitet eller inkompetens hos Anders Tegnell eller andra berörda myndigheter.
Håller med om att åldringarna har behandlats förfärligt illa i Sverige och ännu värre i t.ex USA, där är det en dödsdom att få ett positivt PCR-test, då blir du inlagd på sjukhus och får remdesivir och respirator, de flesta dör av det.
Nu vet jag inte riktigt vad du har för åsikt i övrigt, menar du att Sverige skulle haft lockdown? Det finns det ju inget som helst bevis för att det hjälper, snarare tvärtom och att det skapar en massa andra problem, psykisk ohälsa, självmord, förstör ekonomi osv.
Sen när det gäller masker…samma där, helt onödigt. Hjälper inte ens om man har en kirurgmask som man byter ofta.
Så bara för att man har en kirurgmask på sig när man opererar någon så betyder inte det att samma mask stoppar virus. Virus är otroligt mycket mindre än hålen i en mask. Det finns ingen forskning som visar att någon mask hjälper mot virus, däremot så ger det andra problem. För mycket CO2 i inandningsluft, tandproblem, pyskisk ohälsa, osv.