Myndigheten Tillväxtverket offentliggjorde förra veckan vilka företag och organisationer som mottagit s.k. korttidsstöd med anledning av det som kallas pandemi. Det är ett stöd som har kunnat sökas av arbetsgivare som vidtagit åtgärder för att minska sina arbetskraftskostnader.
Dagens Nyheter var snabba att skriva om de offentliggjorda uppgifterna och konstaterade under rubriken ”Storföretagen fick miljarder – tio bolag fick tio procent av hela coronastödet” att Scania beviljats 865 Mkr och Volvo Cars 530 Mkr.
I media har mottagarna av korttidsstöd beskrivits på väsentligen två olika sätt. Det ena är det lilla företaget som sett hela sin verksamhet utraderad p.g.a. politiska beslut om ”restriktioner”. Familjerestaurangen kan gott symbolisera detta. Det andra fallet är det DN berör: storbolag som håvar in hundratals miljoner.
Låt oss inte nöja med de två mottagartyperna. Ställ hellre den kompletterande frågan: vilka andra arbetsgivare har fingrarna i den statliga syltburken?
Först dock en fundering kring vad stödet egentligen ska täcka. Spontant är det rimligt att resonera ungefär så här: pandemi => restriktioner => minskade intäkter för ett företag p.g.a. fallande försäljning => behov hos företaget att minska sin arbetskraftskostnad uppstår => korttidsstödet eliminerar helt eller delvis företagets behov av att skära ned arbetskraftskostnaden => anställningar räddas och i en del fall även bolaget.
På Tillväxtverkets hemsida kan man finna stöd för ett sådant resonemang. Myndigheten skriver bl.a. följande:
”Stödet gäller för arbetsgivare som är juridiska personer eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser. Ensamföretagare i enskild firma samt vissa offentliga aktörer kan inte få stödet.
Företaget måste ha drabbats av tillfälliga, allvarliga ekonomiska svårigheter orsakade av omständigheter utanför dess kontroll.”
Nu till syltburken. Det går enkelt att konstatera att korttidsstöd har betalats ut till en uppsjö arbetsgivare som torde helt sakna relevanta intäkter från försäljning. Några exempel:
Den socialistiska ungdomsrörelsen Unga Örnar Kramfors har mottagit 368 672 kr.
Islamiska Sunni Centret i Göteborg har beviljats 877 638 kr. Särskrivningen är avsiktlig och inte min. Föreningen heter så.
Sammanlagt 14 olika avdelningar inom ABF (Arbetarnas bildningsförbund) har tillsammans kammat hem knappt 10,5 Mkr. Moderorganisationen i ABF omsatte ungefär en halv miljard kr förra året. Nästan alltihop kom från statsbidrag.
Syrisk Ortodoxa församlingen i Södertälje kniper knappt 1 Mkr. Samma kyrkas församling i Örebro har lyckats nästan lika väl. Där är bytet knappt 900 000 kr.
Folkets husföreningar får dock ovan att blekna. Tillsammans har de – eller i undantagsfall deras bolagiserade motsvarigheter – mottagit 46,7 Mkr av skattebetalarnas pengar. Man kan undra vilken näringsverksamhet som Folkets husföreningen i Pajala ägnar sig åt? Den som föranlett att den illröda föreningen får knappt 300 000 kr i korttidsstöd.
Bäst har Umeå Folketshusförening, nedan förkortat UFH, lyckats av de till socialdemokraterna tydligt knutna föreningarna. UFH har mottagit 11,8 Mkr i korttidsstöd.
Nu är det visserligen så att UFH bedriver näringsverksamhet. Inte som ett privat företag, dock. UFH har ett uppdragsavtal med Umeå kommun. Uppdraget består i att tillhandahålla subventionerade lokaler till föreningslivet i Umeå. Utöver det driver UFH vad som enligt egen utsago är Norrlands största konferensanläggning. Intäkterna senaste räkenskapsåret var drygt 30 Mkr.
Det är bara det att av dessa 30 Mkr så är 22 Mkr uppdragsersättning från kommunen – resten är statliga stöd inklusive korttidsstödet.
Ska staten då inte stödja en sådan fin civilsamhällelig ansträngning som folkets hus i allmänhet är och UFH i synnerhet?
Det är en kuggfråga, ty av de ekonomiska andelarna i Umeå folketshusförening äger Umeå kommun 98%. UFH är inte en del av civilsamhälle eller näringsliv. UFH är Umeå kommun. Och man får enorma belopp i korttidsstöd trots att Tillväxtverket skriver ”Stödet gäller inte: Staten, regioner, kommuner och kommunalförbund”.
Röd makt som inte granskas av massmedia. Rutten röd makt.
Förbannad över ovan? Låt mig då ösa lite ytterligare bränsle på brasan. Nedan företag och organisationer har beviljats angivet belopp i nettostöd. Håll tillgodo.
Turkish Airlines Inc 2,9 Mkr
Thai Airways International Public Company Limite 3,1 Mkr
Tunisiska statens turistbyrå 380 000 kr
Ethiopian Airlines 340 000 kr
Det finns mer. Runt 60 000 beslut om korttidsstöd till företag och organisationer har fattats. Allt är tillgängligt på Tillväxtverkets hemsida. De röda journalisterna gör ingenting.
Vem är förvånad över detta spridande av skattepengar ? Inte jag i alla fall .
Vi såg dock ingen hjälp till Lantbrukare och vanligt knegarfolk , bara ytterligare höjningar av tex bränslekostnader .
Det är inte så konstigt att man får för sig att denna plandemi gick ut på att göra de rikare ännu rikare och de fattigare ännu fattigare .