Homo cultura

0
153

Kultur, alla pratar om kultur men nästan ingen förstår vidden av kulturens inverkan på oss. Kort sagt så är människan lika med kultur, det är kultur som gör oss till människor. En icke-kultiverad människa är blott ett djur1 och till på köpet ett undermåligt djur eftersom det är kulturen som skänker människans styrka, det som kompenserar för vår fysiska skörhet. Kulturen ger oss förmågan att lösa både de mest abstrakta och mest handfasta problem som vi möter i varat, från att som individ bre en macka2 till att i grupp organisera samhällen, från att fostra vår barn till att skapa stor konst och bygga katedraler. Kultur är den viktigaste mänskliga egenheten, betydligt viktigare än den råa intelligens som vår moderna värld vill få oss att tro är människans främsta egenskap.

Homo sapiens betyder den vise mannen. Men det är inte vårt individuella intellekt som skänker oss visdom, det är våra kulturer. Fler än en äventyrare har charmats av sitt intellektets arrogans och sturskt gett sig ut i världen där de snopet dött av svält eller väderomslag3. Varför? För att de saknade den kulturellt traderade kunskap som skulle berättat för dem hur de ska fiska, gräva fram ätbara rötter eller försvara sig mot elementen. En hednings kultur är i djungeln eller ute på tundran mer värd än tusen vetenskapsmäns vässade intellekt. Att koka soppa på en rot kan vara en så komplex procedur att det är omöjligt för en individ att lista ut det på egen hand4.

Men kultur är mycket mer än bara praktisk problemlösning. Det kan inte reduceras till hur vi försörjer oss, bygger våra hus eller vilken konst vi skapar. Nej kultur är själva strålkastaren med vilken vi belyser världen och endast det som faller inom ljuskäglan är synligt för oss. Det du begär, uppmärksammar, ser, hör, känner och förnimmer är ett resultat av den kultur du tillhör, vilka frågor du ställer, vilka tankar du tänker. Ja själva upplevelsen av verkligheten är skapad av kulturen som du är en del av.

En sund kultur är en som sakta förändras över tiden i takt med att folket möter nya utmaningar de tvingas bemästra. All den samlade visdomen för hur man ska hantera livets gång bakas steg för steg in i kulturen och något vackert uppstår där visdomen primärt uttrycks i form av sagor, sång, dans och konst som engagerar både hjärta och förnuft. Från dagen man föds indoktrineras man in i sin kultur och som vuxen har man den som rättesnöret som skänker en förmågan att navigera utan att rationellt behöva ta ställning till varje spörsmål. Att “blint” förlita sig på sin kultur är så viktigt att det format oss evolutionärt, vi är kulturella varelser, Homo Cultura snarare än Homo Sapiens.

Men i väst gick något snett under upplysningen och vår närmast fetischistiska tro på logik och rationalitet gjorde att vi tappade kontakten med visdomen i sagorna, sången, dansen och konsten. I vår strävan att analysera allt på vetenskaplig grund så förstörde vi den visdom man förnimmer och lever ut snarare än begriper och förklarar och vår kultur tappade sin livsgnista. Den gav oss inte längre varsam indoktrinering i hur vi ska leva livskraftiga liv i samklang med naturen utan den bytte kurs och började indoktrinera oss i hur verkligheten borde vara enligt kliniskt rationella tankegångar.

Tabula rasa, jämlikhet, socialism, normupplösning, den ena verklighetsfrämmande lögnen efter den andra staplades ovanpå varandra och idag står vi där vi står. Alla vi som starkt känner i magen att världen blivit vansinnig tvingas nu att bryta med vår moderna kultur, en handling som går stick i stäv med våra djupast rotade överlevnadsinstinkter. Det är sannerligen en smärtsam process när man steg för steg avtäcker den ena lögnen efter den andra och rättesnöret klipps i bitar. Hur lever man sitt liv utan det? Makten vill gärna få dig att tro att om du genomskådar deras lögner så förpassas du till en ensam seglats på ett stormigt hav.

Sitt still i båten och spela med eller förvandlas till en bitter boomerpostare som tar ut sin frustration på facebook. Så lyder budskapet och många tror på det. Det är förödande lätt att söndra och härska bland de som ser världens galenskap blottlagd framför sig och som har tappat sitt sammanhang och sin gemenskap med så kallade normala människor, allt för lätt tappar man allt hopp när man sitter där vid fikabordet och hör galenskaperna upprepas runt en som om ens medmänniskor blott vore megafoner för medströmsmedias valser.

Därför är det viktigare än någonsin att hitta till nya gemenskaper. Kulturen är vår styrka men vi kan inte förlita oss på den moderna kulturen längre, vi behöver tillsammans blicka tillbaka för att hitta den sunda kärnan som fanns där i vår kultur före den blev galen och blicka framåt för att se hur vi återigen ska få skutan på rätt kurs. Att ge upp, dra sig tillbaka, förbittras och bli cynisk är precis vad den pedofila terrorstaten vill att vi ska göra. Tanken på att vi enas och skapar en ny kultur skrämmer livet ur den.

  1. Timeline – Literally raised by wolves, this Indian boy was found wandering in the wilderness as a six-year-old
  2. Johan Simu – Utan en gemensam kultur kan vi inte ens bre en smörgås
  3. Jospeh Henrich – The Secret of Our Success
  4. Se exempelvis den makalöst komplexa processen för hur man traditionellt förbereder Cassava för att bli av med cyanidinnehållet vilket beskrivs i Henrichs bok.
Föregående artikelKristenlivet är korporativt – men är det rationellt?
Nästa artikelDet är inte kört
Fysiker och bokmal i evig jakt på ledtrådarna som kan förklara modernitetens abnorma galenskap.

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här