Kvittrande ankor

Twitter, de sociala mediernas fula ankunge. Tyckarelitens eget träsk, eller som de själva, med tafatta försök till självdistans vill kalla det; ankdammen. Nej, Twitter fick nog aldrig det folkliga genomslag som grundarna hoppades på, istället blev det en just en ankdamm där proffstyckare och självutnämnda experter kunde sola sig i retweets och likes från robotkonton och på så sätt smeka sina fragila egon. Och så lunkar det på, ända in i våra dagar. Utan att någon normal människa med ett normalt arbete ens märker av dess existens. Tills nu.

Twitter har kommit på tapeten sedan miljardären Elon Musk köpte plattformen i sin helhet och lovade att göra den till en oas för yttrandefrihet, med varierande framgång ska tilläggas.  Vad den sydafrikanske techmiljardären har i kikaren är svårt att förstå ibland med kryptiska memer föreställande tyska soldater under Andra världskriget och käftande inför öppen ridå med ADL.

Nu tycks dock, även om det är knäpptyst om det i svensk media, att Twitters förehavanden under det senaste presidentvalet i USA är på tapeten. Musk, har nämligen börjat släppa information som visar på hur Twitterledningen tagit order direkt från FBI och Demokraterna i USA. Exempelvis tystade man helt ned nyheten om Hunter Bidens laptop. I den härvan gick man så långt från Twitters sida att man spärrade New York Times konto på plattformen sedan tidningen avslöjat hela berättelsen.

I USA är detta sannerligen en skräll, att stora techjättar som Twitter och Facebook tagit order direkt från Demokraterna, haft möten med FBI på veckobasis och på så sätt manipulerat valresultatet. I Sverige har nyheten som sagt uteblivit helt. Inte är väl heller det så konstigt, i Sverige är vi vana vid att staten kallar upp techjättarna för utskällning innan val och att helt lagliga konton stängs ned.

Ingen kan straffa ett företag som med sin fria vilja, med anseende och vinstintresse i kikaren stänger ner ett användarkonto eller avbryter samarbete med en kund eller samarbetspartner. Problemet blir när techjättarna som numera är en integral del i folks liv (sic.) tar order av politiker som inget hellre vill än att tysta sina meningsmotståndare. Ofta är dessa ”demokratihotande” meningsmotståndare vanliga människor utan politiska ambitioner, inga politiska rivaler alltså. Utan politikernas arbetsgivare.

Vi i Sverige kan då bara glädjas åt att globalisterna grillas på andra sidan Atlanten, i Sverige skulle det nämligen aldrig ske. Vår mest kraftfulla rättsinstans för konstigheter politiker sysslar med kallas konstitutionsutskottet, där sitter politiker och ”prickar” i bästa fall andra politiker. Denna prick har dock ingen som helst betydelse utan är just bara en prick i ett papper, en punkt. Vid svår nyhetstorka blir det eventuellt även en notis på sista sidan i Dagens Nyheter, dagen efter är det glömt.

I USA däremot är höjs röster nu för nyval, åtal och total transparens. Nog är det svårt att veta vad som ska komma av allt detta, men något gott på sista raden är det nog. Hoppas vi.

Fredrik Magnusson