tisdag, mars 5, 2024
HemInsändareTidsandans påverkan på politiska beslut

Tidsandans påverkan på politiska beslut

Folkomröstningen 1980 handlade om kärnkraften i Sverige. Valsedlarna för de olika svarsalternativen var märkligt formulerade och även folkomröstningens efterlevnad kan tyckas märklig. I många år var frågan förhållandevis sval men när elpriserna nyligen hamnade på dagordningen blev även kärnkraften och dess folkomröstning mer aktuell. För att få rätsida på kärnkraftsomröstningen bör man betrakta den i perspektiv från den tidsanda som rådde när omröstningen skedde. Tidsandan som fenomen får förvånansvärt lite uppmärksamhet givet hur kraftfull den är. Vi är så övertygade om att dagens riktning kommer bestå, att det som gäller idag är sant. Tidigare episoder må haft märkliga inslag och varit influerade av diverse stämningar, men idag är vi minsann nyktrare och ser allt klart och objektivt.

Ekplantering på Visingsö

Ett av de mer målande exemplen på en tidsandas betydelse är ekplanteringen på Visingsö. På 1800-talet bestod försvarets fartyg av träkonstruktioner och således behövdes ett säkrat ekbestånd. Planteringen startade på 1830-talet och ekarna bedömdes vara färdigvuxna 150 år senare. Detta kan man såklart raljera kring nu men dåtidens beslutsfattare ansåg det vara det rationella beslutet.

Varför planterades ekarna när, som det visade sig, försvarsmakten inte har något behov av dem? Delvis på grund av tidsandan. Fartyg hade byggts i trä sedan urminnes tider, varför skulle detta plötsligt ändras? 1830-talet hade en habil teknisk utveckling men den står sig relativt lätt mot den som skulle komma strax därpå. Påskyndad av diverse krig tog tekniken stora kliv under 1800-talets andra hälft. Något som givetvis var omöjligt att veta på förhand.

De 150 åren gick och på 1970-talet var ekarna färdigvuxna, det meddelades att avverkningen på Visingsö kunde påbörjas. Den svenska marinen, som sedan länge hade gått över till fartyg i andra material, tackade givetvis nej och ekarna fick stå kvar. De ståtliga ekarna utgör idag Sveriges största ekskog och är en populär turistattraktion. Ekarna agerar även minnesmärke över tidsandan och påminner om att dåtidens kloka idéer ibland kan visa sig mindre pricksäkra.

Folkomröstningen om kärnkraft i Sverige

70-talet rullade på och 1979 drabbades kärnkraftverket i Harrisburg av en härdsmälta. Händelsen fick stor uppmärksamhet och påverkade debatten om kärnkraft globalt. I Sverige ledde det fram till en folkomröstning. Vid folkomröstningar med fler svarsalternativ än två använder vissa länder ett alternativröstningssystem med rangordning. Det fungerar likt ”hela havet stormar” där två alternativ till slut ställs mot varandra. I Sverige har vi inte något sådant system. I val med fler alternativ än två, utan alternativröstningssystem, är det sannolikt att inte något av svarsalternativen får över 50% av rösterna. Detta var fallet i folkomröstningen om pensionerna på 50-talet där tre svarsalternativ fanns. Otydligheten om vem som faktiskt vann ledde till ett infekterat efterspel.

Lärdomar från pensionsomröstningen drogs dock inte och kärnkraftsomröstningen 1980 fick även den tre alternativ utan alternativröstningssystem. De kallades linjer, drevs av partierna nedan och löd kortfattat:
 Linje 1 (M): Stäng ned kärnkraften så fort som möjligt utan att det drabbar ekonomin och välfärden. Bygg ingen ny kärnkraft.
 Linje 2 (S, FP): Stäng ned kärnkraften så fort som möjligt utan att det drabbar ekonomin och välfärden. Bygg ingen ny kärnkraft. Inget privat ägande.
 Linje 3 (C, VPK, KDS): Stäng ned kärnkraften så fort som möjligt, dock inom högst 10 år.

Resultatet blev ungefär:
 Linje 1: 19%
 Linje 2: 40%
 Linje 3: 39%

Som synes upprepades scenariot från pensionsomröstningen, inget alternativ nådde 50%. Skulle omröstningen genomförts med ett alternativröstningssystem med rangordning hade resultatet onekligen blivit tydligare. Det får anses troligt att de som röstade på Linje 1 hade angett Linje 2 som andraval och omvänt. Nu användes alltså inget sådant system och därför krävs det ett visst gräv för att bena ut vad majoriteten av befolkningen faktiskt tyckte.

Linje 1 och 2 var snarlika

Ska man leta efter gemensamma nämnare mellan de tre alternativen ser man snabbt att Linje 1 och 2 båda värnade ekonomin och välfärden före nedläggning och skrapade tillsammans ihop ungefär 60%. Skiljelinjen gick mellan om kärnkraftverken skulle tillåtas vara i privat regi, där Linje 1 och 2 intog olika positioner. Vad Linje 3 tyckte om den saken framgår inte, privat ägande låg såklart inte i korten då allt ändå skulle rivas.

I en alternativ händelsekedja kan man dock leka med tanken vad som skulle hänt om Linje 3 helt enkelt inte fanns, hade dess röster landat i Linje 1 eller Linje 2? Privat eller statlig regi? Vad VPK tyckte är förhållandevis givet då de på den tiden även själva titulerade sig kommunister och kommunister är som bekant inte så pigga på privat, kommersiellt ägande. VPK var på den tiden dock mycket mindre än Centerpartiet, som med Fälldin i spetsen var mer välvilligt inställda till det privata. Det hela kokar ner till att det svenska folkets inställning till privat ägande av kärnkraftverk 1980 är aningen svårbedömd. Att ekonomin och välfärden skulle trumfa nedläggningen är dock solklart med siffrorna 60 mot 40. En absolut majoritet värnade alltså välfärden framför nedläggning av kärnkraftverken.

Allteftersom kärnkraftverken stängts ner har har man försökt kompensera produktionsbortfallet med väderberoende kraftslag. Exempelvis har nyss nämnda Visingsö med ekarna har fått ett vindkraftverk. Försöken kan tyckas hedervärda men ingen av sidorna i folkomröstningen tydliggjorde huruvida välförden enbart ska gälla när det är soligt eller blåsigt väder.

Linje 3 villiga att offra välfärden

Linje 3 fick nästan 40% vilket är en imponerande hög siffra. Att så många ansåg att stommen i landets elproduktion kunde läggas ned oavsett konsekvenser för välfärden är inget annat än svindlande. Att C och KDS, som nuvarande KD hette då, stod bakom detta förvånar föga då de tenderar att vilja provocera med jämna mellanrum. Att framträda förhållandevis välkammade för att sedan skena iväg i var tionde fråga är ett karaktärsdrag de delar.

Att VPK stod bakom linjen och var beredda att kasta välfärden under bussen är märkligare. De som nuförtiden talar sig varma om välfärd och vill överbrygga klasskillnader var alltså för inte alltför länge sedan inställda på att, i ett land vid polcirkeln, göra inomhustemperatur till en klassfråga. Trots att knappa 40% kan anses vara högt, givet vad Linje 3 stod för, så var det inte en majoritet och det spåret får därför anses gå förlorande ur omröstningen.

Tidsandan bakom nedläggningen av kärnreaktorer

Varför stängs då kärnkraften ned om det bidrar till prisuppgång och trotsar den framröstade folkviljan? Av samma anledning som man planterade ekarna på 1830-talet, tidsandan.

Om den teknologiska utvecklingen på 1830-talet var långsam relativt andra halvan av 1800-talet, var förhållandet det omväna på 1970-talet. De teknologiska kliven var enorma, varför skulle denna trend inte fortgå? Månlandningen skulle givetvis ersättas av Marslandningen, bilar och bussar skulle snart flyga. Självklart var inte kärnkraften något undantag utan dess bättre tronarvinge fanns säkert runt hörnet.

Framtidsscenariot uteblev dock, många av drömmarna är alltjämt drömmar. Visst, datorer och mobiltelefoner finns överallt, bilarna är till viss del självkörande och de teknologiska framstegen i många avseende imponerande. I vissa andra avseenden har tekniken dock inte tagit de kliv man trodde. Kärnkraften är fortfarande en ledande spelare för planerbar elproduktion och trots Flygbussarnas popularitet lever de
knappast upp till visionen från 70-talet.

Nu då? Vad gör vi nu?

Linjerna som vurmade för välfärden vann och den ska tryggas medelst tolv reaktorer tills alternativa energikällor finns på plats. Nu har vissa reaktorer redan lagts ner vilket bör innebära återstart alternativt nyproduktion. Valresultatet säger förvisso att nya inte får byggas men då ingen har respekterat valresultatet i övrigt är det svårt att se vem som årtionden senare skulle få för sig att lyfta den fanan. Vindkraftverken då? Vad gör vi med dem? Ett par stycken kanske kan stå kvar, i alla fall det på Visingsö. En dag kanske det blir en turistattraktion. Framförallt kan det utgöra minnesmärke över tidsandan och påminna om att dåtidens kloka idéer ibland kan visa sig mindre pricksäkra.

Charles Bang

Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här